Gå till sidans huvudinnehåll

Ordkonst scenverksamhet bjuder in till samtal om humaniora och kris

6 december, 2013

”Vi står inför ett angrepp på universitetets själva grundidé.”

Orden är Jens-Stilhoff Sörensens och är ett utdrag ur essän ”Den tysta revolutionen” som sändes på OBS i höstas. Sörensen syftar på styrningsfilosofin New public management (NPM) Men vad är det och hur påverkar det utbildningen och svensk humaniora?

Ordkonsts scenverksamhet har bjudit in Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria vid Göteborgs Universitet och Jens-Stilhoff Sörensen, lektor i Freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs Universitet och representant för Academic rights watch för ett samtal och frågestund i Café Athen den 12 december. Samtalet kommer att modereras av Henrik Brissman, idéhistoriker på Lunds Universitet.

Samtalet kommer att kretsa kring humanioras möjligheter i en tid då universiteten genomgår strukturella omvandlingar. Hur kommer humanistisk forskning att finansieras om universitet görs om till stiftelser som allt mer förlitar sig på privata donationer och intresseorganisationer?

Varför finns humaniora? Vad har humaniorans roll varit historiskt? Hur ser framtiden ut? Är humanioran hotad? I så fall varför och vad kan göras?

Den stiftelsereform som tidigare i år lades fram av regeringen och efter häftig kritik drogs tillbaka ledde till en motståndsreaktion bland studenter runtom i Sverige. Reformen är emellertid inte tillbakadragen för gott utan kommer att fortsätta att diskuteras det kommande året. Vissa kritiker menar att de mest utsatta utbildningarna i en sådan utbildningsmodell är de humanistiska, som för finansiärer har svårare att uppvisa avkastning för pengarna.

Dels har synen på humaniorans möjligheter, värde och position blivit ämne för debatt och diskussion och gradvis utvecklats till att omtalas som en humaniorans ”kris”. Många är vi som studerar humaniora som känner av det klimatet och den debatten, och har ett behov av att diskutera och få större insikt i vad som är möjligt, vad som kan och behöver göras.

”När de stora samhällsförändringarna och globala utmaningarna avhandlas står inte humanisterna först på talarlistorna. Ekonomer, teknologer, naturvetare och miljöexperter brukar vara de som sätter dagordningen när det kommer till diskussion om människans framtid och den hållbara utvecklingens gränser. Paradoxalt nog, kan man tycka. För på goda grunder kan humanister hävda att tecknen är många på att samhället och dess påstådda utveckling behöver dem och deras frågor, forskning och visioner såväl som deras specialistkompetens i språk, tolkning och gestaltning. Det krismedvetande som nu växer sig starkt i Europa handlar om långt mycket mer än EU, euro och hårda stödpaket. Vid de humanistiska och konstnärliga fakulteterna på universitet och högskolor finns kunskaper om perspektiv, diagnoser, tolkning och förståelse. Och övertygelse om att insikter av det slaget är oundgängliga.”

Tomas Forser och Thomas Karlsohn skriver detta i sitt förord till boken ”Till vilken nytta?: en bok om humaniorans möjligheter” en antologi som utkom tidigare i år på Daidalos Förlag, där 34 forskare medverkar och presenterar sina inlägg i en debatt som har vuxit in i det akademiska medvetandet i form av en ”kris”.

Det är denna kris vi vill bena ut och förstå.

PLATS: Café Athen, AF-borgen Lund
INSLÄPP: 19:00
START: 19.30
BILJETTPRIS: 40:- för dig som är student och 60:- för övriga besökare

Facebookevent: https://www.facebook.com/events/1420548361511993/?fref=ts

 
X