Gå till sidans huvudinnehåll

Kampen om ordet.

2 november, 2010

Jag sitter på Malmö stadsbibliotek och läser bloggar.

Ja.

Jag sitter på Malmö stadsbibliotek och läser bloggar.

Syndar jag? Runt omkring mig hyllmeter efter hyllmeter med böcker av alla de slag, texter som skulle kunna förändra mitt liv, texter som har förändrat liv, samhällen, kulturer och utan att skämmas öppnar jag min laptop och läser några rader på en blogg om sådant jag redan känner till. Ja det måste vara en synd. Och jag är inte ensam, runt omkring mig, hundratals andra förtappade själar som knapprar på sina hädiska maskiner utan en tanke på att befinna sig i den tryckta bokstavens heliga tempel, ovetandes om eller hånfullt nonchalerande de uråldriga sakramenten på hyllorna som omger dem. Till och med prästerna tycks fallna. Bibliotekariernas ansikten är upplösta av de flimrande pixlarnas stroboskopiska ljusspel. När mörkret faller syns det extra tydligt. Som alltid visar sig den Ondes gärningar när ljuset falnat.

Jag hälsar dem – Vi ses i sjätte kretsen, tänker jag.

Jag sitter i Malmö stadsbibliotek och läser bloggar. Ganska snart ”hamnar” jag i en intensiv utläggning om människan och proteser, om boken som vapen. En text som har som utgångspunkt Helena Granströms nyutkomna Det Barnsliga Manifestet. Då jag ”råkar” befinna mig i ett bibliotek bestämmer jag mig för att gå ner och se om jag kan läsa lite i den. På vägen ner genom trappavsatserna pockar plötsligt något rött till vänster i mitt synfält på min uppmärksamhet. Vid en inzoomning visar det sig att det är ett verk om Lenin av Hèlène Carrère d`Encausse. Jag kan såklart inte passera utan börjar genast bläddra och snart läsa. Kvart i åtta annonseras att biblioteket snart stängs och bör uttömmas. Innan jag går återvänder jag till nätet och får snabbt fram två radikalt olika uppfattningar om boken (Svenska Dagbladet, Marxistarkiv.se). Lenin fortsätter att splittra sina efterkommande. Jag lånar boken. När jag skall låsa upp min cykel kommer jag ihåg Helena Granström.

Jag tänker hädiskt: I biblioteket är den vite mannens makt fortfarande stor. Nästa gång måste jag se till att bruka mitt vapen bättre.

/Robert

 
X