Gå till sidans huvudinnehåll

Ordkonsts julkalender lucka 18: Champagnevinet

18 december, 2011

Fjärde advent och ingen snö. Det kom någon form av blasksnö idag, som egentligen bara förvärrade denna halvvinter. Jag längtar efter det riktigt vita snöfallet, det klara och kalla. Det handlar inte lika mycket om tanken på en vit jul som en önskan om något rent och nytt – något definitivt. Inte halvhöst/halvvinter, inte snö/regn, utan den bitande men uppfriskande kristallklara kylan. Visst, det är fint med jul och ljus, men nu vill jag ha nystart, nyår! Få poeter har fångat denna känsla av upprymdhet som Frans Michael Franzén i sin dikt/sång Champagnevinet. Lika snabbt som bubblorna i champagnet virvlar bort, lika snabbt försvinner snöns vita nya renhet, och på samma sätt vibrerar de av liv och lycka – gnistrande, glittrande. Helst ska de ju också komma tillsammans – glaset champagne ute i den gnistrande snön på tolvslaget. En sekund av ogrusad klarhet.

Men tills dess, i väntan på iskylans intåg, får vi bädda in oss i julens röda luddiga famn, som en sista trygg timme inne i mammas mage innan världen uppenbarar sig – ny och överväldigande i form av 2012.

Tove

 
X